Ibland kommer det inte direkt. Det kommer i svep, i viskningar, i blickar som bär något som inte är deras eget. Människor vi känner, kanske till och med de vi litat på, börjar plötsligt prata med ord som inte känns som deras. De sprider tvivel, sår split, väcker skuld i oss, utan att vi förstår varför. Men vi känner det, något är fel, det är som om något mörkare tagit plats bakom deras ord och manipulerar genom dem.
Det är så mörkret arbetar. Det söker sprickor, det använder andra som verktyg för att nå oss, särskilt när vi är nära genombrott, nära en vändpunkt och nära vårt ljus.
Du kanske har känt det, att energier tränger sig på när du just börjar stå starkare i dig själv. Kanske märker du att gamla sår aktiveras, eller att någon plötsligt försöker få dig att ifrågasätta allt du vet är sant inom dig. Men det är just där du ska stå kvar.
Ljuset i dig darrar inte för att du är svag, det darrar för att du är känslig, för att du känner världen djupare än de flesta och det är just därför du måste stå i ditt centrum just nu, hålla din frekvens hög, hålla ditt hjärta rent och veta vad som är din sanning, oavsett vem som försöker förvrida den.
När mörkret kommer genom andra, försök att inte möta det med hat, se igenom det. Se varifrån det kommer och säg: “Detta är inte mitt, jag sänder ljus även dit.” Men släpp det sedan. För du har inte ansvar att bära deras skugga, bara ditt eget liv. Låt det ljuset brinna klart, låt den skina som en fyrbåk för andra som också vacklar. För ljuset i dig är heligt och ingen annans röst, rädsla eller manipulation kan ta det ifrån dig.
