Färgernas väg hemåt

Att måla sig till helhet handlar inte om att skapa något perfekt, utan om att låta färgerna göra det du själv ibland inte hittar orden för. När du sätter penseln mot pappret börjar något röra sig som inte alltid syns på ytan. Det kan vara en känsla som har legat tyst för länge, en tanke som behöver få form eller en tyngd som äntligen vill släppa taget. Färgerna blir som små broar mellan det du bär inom dig och det du behöver förstå.

Det fina är att målningen inte behöver föreställa något. Den får vara rörig, mjuk, skarp, mörk eller ljus. Det viktiga är att du låter handen gå dit kroppen drar dig, ibland märker man först efteråt vad man egentligen målade, som om själen visste innan du själv gjorde det. Att måla sig till helhet är att ge sig själv tillåtelse att vara både trasig och hel på samma gång. Det är att låta färgerna bära det som känns tungt och förstärka det som känns sant.

Related Post